Rune Bengtelin var extremt arbetsduglig.
Han arbetade hårt dag och natt, året runt, på sin fars gård.
Bra gjort, Rune!
Att vara arbetsduglig är jättebra att vara.
Det är förmodligen en av de bästa saker man kan vara.
Men jag ber dig att inte ironisera över mig när jag slår fast att jag inte är så förtjust i det. Det är helt enkelt inte min grej.
Jag föredrar slöhet. Jag är som mest lycklig när jag latar mig.
Jag skulle kunna leva i flera månader utan att utföra någon som helst arbetuppgift, och när den perioden skulle vara på väg att ta slut skulle jag känna mig så pass utvilad att jag utan problem skulle kunna ta mig an ytterligare en tremånadersperiod av lathet.
Förvånande? Inte då. Det finns väl inte mycket i den moderna människans tillvaro som inte skulle kunna bytas ut mot sysslolöshet utan att världen trots det skulle klara sig alldeles utmärkt.
(Fortsättning följer)
Lämna ett svar