Jag blir så förbannat trött på alla dessa små ungjävlar som knappt passerat fosterstadiet och lik förbannat ska cykla till dagis på morgonen.
Där kommer man i lugn och ro i sakta mak på väg till tunnelbanan, och vad händer?
En liten jävla iller paddlar förbi på en liten jävla fjantcykel, vingligt som fan, och för att undvika att ungfaan drar omkull så är man som vuxen så JÄÄÄVLA bussig så man flyttar på sig ut i våtgräset. Och lik förbannat så vinglar ungjäveln omkull tio meter senare. Och tror ni att föräldern deras gör något? Jo, tittar surt på en precis som om det var MITT fel!
Vart fan ska jag ta vägen då? Räcker det inte med att jag flyttar mig så deras ungjävel kan vingla förbi i hela gångbanans bredd? Ska jag helt göra mig osynlig – be Scotty att ”beama” mig upp någonstans så ungjäveln har gräsmattan också som säkerhetszon?
Varför kan inte föräldrar acceptera att – Näää, din lilla treåriga jävla unge är inte ALLS smartare än andra barn. Din unge är INTE ALLS bättre än andra treåringar på att cykla. Och framför allt inte ensam till dagis. Varför kan ni inte GÅ med ungjäveln istället? Eller ta en taxi eller vad faan som helst som inte innebär fara för andra som råkar befinna sig inom 50 meters radie från er framfartszon?
Fan vad jag blir irriterad ….
Lämna ett svar