Så är det då bara ett gigg kvar under 2012. Efter nittioen gigg under året känns det som att det är dags att summera året som gått och se fram emot året som kommer.
För mig har 2012 känts som året då jag stabiliserat mig som komiker. Jag har gått från 8-10 minuter på Open Mic-klubbar till att köra upp till 20 minuter såväl i Sverige som i Storbritannien. Inte alltid kanonbra, men alltid med glädje och med en stabilare och högre lägstanivå. Och med en ständig målsättning att lära något nytt av varje gigg.
Samtidigt har jag blivit mer och mer övertygad om vad det är jag vill göra på scen. Har själv väldigt roligt åt min absurda och lätt surrealistiska men ändå mörka humor, och de gånger jag kan släppa loss och göra det blir det som allra bäst. det är då publiken bryter ihop i skrattattacker så tårarna rinner. Det i sin tur gör att jag inser att det – i alla fall i nuläget – finns en del gigg och klubbar jag bör avvakta med, och andra som jag bör prioritera än mer.
Så för våren 2013 kommer jag att satsa på att minst en gång hyra en teater någonstans i Sverige och samla ihop några vänner – såväl svenska som brittiska – som har samma syn på humor som jag. För att visa att det GÅR att få folk att skratta även när man pratar om döda djur eller konstiga sexleksaker eller vad det nu vara månde. Att det finns en efterfrågan på sådant som inte är mainstream. Examensprovet ska vara 30 minuter eget material på Brighton Fringe i slutet av maj.
Som jag nämner i ingressen har jag gjort 91 gigg i år. Det vill säga ett var fjärde dag, eller om ni så vill nästan åtta i månaden. Eftersom jag var helt giggfri i juni så är det egentligen tätare än så till och med. Och visst har det slitit på hälsa och psyke, men det har även medfört mycket kul.
Ett dussin gig i Storbritannien har givit mig nya vänner, en ny kunskap om hur standup fungerar och en ny hink erfarenheter att ösa ur. När jag märkte att en brittisk TV-komiker med över 600.000 följare valt att följa MIG bland de 2000 han följer tillbaka på Twitter så insåg jag att jag faktiskt är rätt rolig. Och att en så kultbetonad komiker som Paul Foot (”bara” 33.000 följare dock) hävdar att jag är ”one of the few genuinely funny people I’ve met” så kan man ju ta att det sitter någon surkart i Dalarna och tycker jag suger. Det bjuder jag på 😉
Det är detta jag kommer att ta fasta på inför 2013: Jag ÄR rolig. Jag KAN skriva material. Nu ska jag bara utveckla min scen-akt ännu mer, samtidigt som jag ska våga vara JAG på scen. Sedan får det ta ett, två eller åtta år, det är detsamma. När jag är mogen ska jag banne mig headlina nånstans.
Vad har då varit roligast i år? Det är väldigt svårt – alla gigg har sin charm. I år har jag gjort Edinburgh Fringe, Brighton Fringe, jag har giggat ett par gånger på RAW, och jag har vid flera tillfällen värmt upp för komiker som Paul Foot och Magnus Betnér. Bland de sju gigg jag gjort med Magnus så platsar i alla fall TVÅ på min topplista i år.
Alltså, här kommer mina egna favoritgigg 2012, utan inbördes gradering:
Parken i Motala. Standup i pausen mellan Dead by April och Loreen. En lätt bisarr tillställning där det enlig media var över 1000 i publiken. Ett utomhusgigg där jag stod ensam å en gigantisk scen mitt bland alla högtalare och sladdar och körde standup för en publik ca 10 meter bort på andra sidan alla kravallstaket. En MYCKET unik upplevelse. Dagen efter gjorde jag samma grej i pausen mellan förbandet och Jerry Williams.
Pick of the Fringe, Brighton. Jag var utvald som en av de akter som fick en chans att visa upp sig för en ny publik, som en av ”utvalda” akter från de som körde på Fringens olika event. Kändes stort att som tämligen ny OCH svensk att få visa upp sig här inte bara en utan TVÅ gånger. Jag ser det som ett kvitto på att min humor fungerar i Storbritannien också.
Gasta, Gävle. Jag värmde upp för Magnus Betnér, och fick igång publiken riktigt bra. Gasta är förmodligen en av mina tre/fyra absoluta favoritscener. Jag har tidigare uppträtt här med bland andra Jörgen Sjöberg, Ann Westin och Tobias Persson, och hoppas att jag även i framtiden kommer att vara välkommen hit.
TNT Comedy/Jester Jesters, London. I en liten källarlokal på Torriano’s som kanske tar egentligen 50-75 pers var det mer än knökfullt. Publiken stod uppe i trappan, de stod backstage och till och med ute i ett förrådsrum. Detta eftersom det var Magnus Betnér som var headliner. Jag hade glädjen att vara inbokad samma kväll, och körde 15 minuter på engelska. Det flöt på riktigt bra, och efteråt fick jag både beröm och klapp på ryggen av folk ur publiken. Dagen efter körde jag på Jester Jesters, med Nick Sun som MC. Även det gigget gick över min egen förväntan, och Nick var övertygad om att jag var proffskomiker hemma i Sverige. ”Your material was dark but fun, and your timing was great”. Kul att höra 🙂
TICK, Göteborg. En härlig publik, jättebra arrangemang och duktiga komiker. Vad som gör att jag valt detta bland mina fem favoritgigg framför t ex RAW eller Edinburgh är ändå att det var på det här gigget som jag insåg att jag har en komisk själsfrände: Kristian Flodin. Den här kvällen visade vi båda två att det FINNS en humor som är vriden, svart och absurd – men som får folk att vrida sig av skratt. Förhoppningsvis början på ett framtida samarbete.
Slutligen: Tack till mina allra största fans och stöttepelare: min familj! Utan er hade jag lagt av för över ett år sedan. Tack även till mina vänner och bollplank Martin Krantz och Anders Celin, samt till alla er trettiofem klubbägare som släppt upp mig i år. Jag är er evigt tacksam, och hoppas att ni kommer att ha en spot för mig även under 2013. Vi ses där ute.
/T
Lämna ett svar